fredag 20 oktober 2017

Solskenshistoria - Vi lyckades förmodligen hjälpa en liten hund med hemska sår

Vår forskning har ju lett fram till innovationer och en av våra produkter för veterinärt bruk ApiH är en honungssalva som använts av många efter vår fina studie på hästar med Mugg.

Nu ligger vi i startgroparna att genomföra en studie på 20 bovar och 10 katter på en större veterinärklinik i Helsingborg, etiska ansökan skickades in förra veckan.

Strax efter kom en motivationshöjare lagom innan studien ska börja. Precis som med hästen Knallen som haft sina sår i över 4 år, där de testat allt utan framgång till kostnad av 30 000 kr, men vilka sår nu läkte efter flera månaders behandling med ApiH, så har vi nu ett liknande fall med hund. De flesta brukar läka redan efter någon vecka men en del sår är till synes hopplösa och leder ibland till avlivning.

I alla fall, den som orkar läsa mailkonversationen mellan mig och stackars hunden Villes Matte nedan är välkommen att göra så.

Med önskan om en trevlig helg

Tobias


onsdag 4 oktober 2017

Akademin i ett nötskal, kan det verkligen få fortsätta såhär?

Hurra och äntligen! 




I dagarna kom vårt kapitel ut, om våra mjölksyrabakterier, i en internationell bok, där vi är medförfattare. Du finner den här http://www.sciencedirect.com/science/book/9780128050606 och vårt kapitel är nummer 14.

Vill du bara läsa den på nätet så verkar det vara gratis men det var allt annat än gratis för oss att vara med och bidra till boken.

Akademin har sedan gammalt inbyggda hedersuppdrag som du som forskare alltid förväntas ställa upp på.

  • Vi blev alltså nyss tillfrågade av ett internationellt förlag att skriva ett kapitel i en vetenskaplig bok som handlar om mjölksyrabakterier. Det är ju hedersamt, jag menar vi är ju också hjärntvättade efter 20 år i akademin, så vi sa ja. Nu när den är klar så tar förlaget ca 4000 kr stycket per ex när den säljs. Den är alltså klar nu i veckan och som tack för vårt arbete fick vi inget, dvs inte ens boken. Huvudförfattarna fick däremot vars hela 1000 kr men ingen bok och nu är alla arga. Typiskt värdsliga gamla akademiska traditioner alltså.

  • Om du disputerar och är färdigutbildad forskare vid ett universitet så har du två val. Lämna träiga universitetetetetetetet och få en anständig lön på ett företag relaterad till utbildningen eller stanna kvar och forska. Det är hedersamt att stanna kvar och forska vid universitet sägs det, jodå, så är det på riktigt (sarkasm!) för det är du som driver vårt samhälle framåt (stämmer visserligen!) och visst är det så att du är betald av staten för att göra det och alltså har en skyldighet att leverera till samhället då allas skatt betalar oss!!!!!!! Nädå, låt oss slå hål på den myten.... Som forskare på universitetet får du jobba fler timmar i veckan än normalt då forskarprojekt kräver det helt enkelt. Och för det får du endast ca 75% av en anständig lön om det finns pengar att bli anställd till 100% alltså (finns aldrig!). Lönen får du nämligen fixa helt själv och ska du ha något att jobba med så får du fixa materialpengar själv också. "On top of that" betalar du jättedyr hyra i universitetets lokaler mm. Du ansöker alltså ständigt vitt och brett efter pengar till dina forskarprojekt i stiftelser/fonder. Med tur får du pengar från 1/10 av de du sökt hos. När pengarna kommer in till universitetet så dras 25-50% bort för administration och sen får du själv använda resten. Under alla år på universitetet har vi ständigt pendlat mellan 25-100% anställning. Jovisst är det roligt men en högst osäker tillvaro.

  • Om en doktorand någonstans i världen ska disputera, dvs hålla sitt slutföredrag och offentliggöra sin avhandling efter 4 års studier, så behövs opponent och betygsnämnd. Om du som forskare jobbar inom det specifika expertisområdet som behövs så kan du bli tillfrågad som opponent eller betygnämndsmedlem. Du kan säga nej men det ska vara hedersamt och meriterande så de flesta säger ja men får inget betalt. Du får då läsa hela avhandlingen och komma med kommentarer och sedan resa dit och ha åsikter under disputationen på plats, var det nu är.

  • Om du ska publicera ett forskningsprojekt i en internationell vetenskaplig tidskrift, vilket är det man alltid gör, så får du betala för att göra det. Vill du ha bilder med så kostar de skjortan. Men det är du själv som skriver artikeln från början till slut enligt tidskriftens anvisningar och du har jobbat med projektet i flera år innan dess. Tidskriften tjänar sedan pengar på ditt arbete då alla som vill ta del av arbetet på nätet får betala till dem.

#TobiasOlofsson