måndag 19 juni 2017

Äntligen fick jag min debattartikel publicerad och kanske kan fler bry sig om våra honungsbin.

http://nwt.se/asikter/debatt/2017/06/17/vem-bryr-sig-om-vara-honungsbin

Här under följer min originaltext som till skillnad från tidningens publikation även har länkarna jag hänvisar till.


Vem bryr sig om våra honungsbin?

Det rapporteras flitigt om att honungsbina i världen hotas av oförklarliga sjukdomar och besprutningsmedel och att om bina dör ut så blir 70 % av alla odlade livsmedel inte pollinerade. Därför utökas antalet bikupor idag t.ex. med hjälp av stadsbiodling och andelsbiodling och många stora företag engagerar sig då de tror att detta är nyckeln till att rädda bina.

Men samtidigt synar ingen offentligt hur bina behandlas i biodling och endast 100 av Sveriges 16000 biodlare är ekologiska biodlare, vilka godtyckligt följer otydliga regler från Jordbruksverket.

Bina stressas genom att biodlaren ofta stör bina och kuporna byggs ut så att bina ska triggas att tillverka mer bin för att kunna samla mer honung. Djur som odlas tätt på samma yta får lättare sjukdomar och ofta ställs 10 kupor på samma plats vilket är ca 1 miljon bin. Samtidigt visar ny svensk forskning att biodlares honungsbin då kan konkurrera ut våra vilda solitärbin och humlor.

I en kupa finns endast en drottning som själv producerar upp till 100 000 bin. På försommaren föds dock nya drottningar i kupan vilka svärmar med ett stort antal bin, dvs. de lämnar kupan för att sprida sig i naturen. Då blir det mycket mindre bin kvar i kupan och biodlaren får en klart sämre honungsskörd. Därför kan drottningen vingklippas så att hon inte kan lämna kupan och endast i ekologisk biodling är detta förbjudet. Biodlaren kan även ta bort de nya drottningarna innan de föds så att inte dessa lämnar kupan med ett stort antal bin. Bidrottningar kan därmed inte heller para sig på naturlig väg och ofta köps avlade, svärmtröga, drottningar från drottningodlare och på så sätt utarmas den genetiska variationen vilket leder till mer sjukdomar. I biodling dödas drottningarna efter 2 år och byts ut för att säkerställa kupans honungsproduktivitet.

All näringsrik honung, som bina producerat på sommaren, tas ifrån dem och ersätts med näringslöst bordssocker. Samtidigt dör en stor del av svenska bisamhällen varje år pga. svält under vintern. Honungen skulle bina ha för att överleva på vintern och endast ca 14 kg behövs av de ca 40 kg de normalt producerar. Ekologisk biodling antyder att bina ska övervintra på sin egen honung men reglerna är otydliga och enligt jordbruksverket själv så räcker det att ekologiska biodlare ger ekologiskt bordssocker. Enligt Sveriges bihälsokonsulent, Preben Kristiansen, så är dessutom bordssocker bättre än honung och han poängterar att honung är direkt skadligt för bina. Det verkar ologiskt, efter miljoner år av evolution med honung, och därför utreds detta i år i det rikstäckande projektet Bi-jakten tillsammans med Nobelmuseum och 1000 högstadieelever. Samtidigt visar ny forskning att binas beteende och skydd mot skadliga mikroorganismer tar skada när bina inte får äta sin egen honung. Vår forskning visar att binas skyddande mjölksyrabakterier också är vana vid honung året om och de kan inte överleva på bordssocker.

Svenska honungsbin är utrotade från Svensk natur, sedan 1900-t början, och finns numera bara sparsamt i biodling där majoriteten består av importerade bin. Vi utnyttjar honungsbin till pollinering och stjäl all deras honung. Du som konsument har stor makt att förändra och bör köpa hållbar, närodlad, svensk honung men ställ krav på din biodlare att bli ekologisk. Men även ekologisk biodling måste bli mycket tydligare och bättre och hänsyn måste tas till vilda bin och humlor.

  

Författaren

Bakom denna artikel finner du lundaforskaren Tobias Olofsson. Jag och forskarkollegan Alejandra Vásquez blev först i världen med att avslöja varför honung har använts som folkmedicin världen över i tusentals år. Vi fann att honungsbin bär på en stor samling samarbetande mjölksyrabakterier som lever i symbios med bina och skyddar dem och deras föda. Dessa mjölksyrabakterier är nu, i vår forskning, föremål för alternativ till antibiotika i framtiden. Jag växte upp med biodling då min morfar Tage Kimblad var biodlare i 81 år men jag tyckte aldrig om hur bina sköttes. Jag sitter i styrelsen för Naturskyddsföreningen i Helsingborg.