fredag 13 februari 2015

En lektion i mjölksyrabakteriernas historia

Vår samarbetspartner angående hemsidan, Peter på E-detalj fick nyss en lååång förklaring via mail varför våra mjölksyrabakterier från bin och honung är de mest och längst konsumerade genom tiderna, här kommer mailet som tog en timme att skriva men 3 minuter att läsa för den nyfikne:

Jag ska förklara texten om mest konsumerade mjölksyrabakterierna genom tiderna och mjölksyrabakterier i allmänhet.

De mjölksyrabakterier vi säljer har 13 olika arter och finns bara hos honungsbin och deras honung, ingen annan stans. Dessa 13 olika är helt unika på det sättet och dessutom samarbetande. De är också helt unika individuellt då de har unika hälsosamma egenskaper i bla de vapen de har för att döda oönskade sjukdomsbakterier och bakterier som vill förstöra/jäsa livsmedel, inklusive honung. Därför kompletterar de varandra bra med dess olika vapen och bildar ett fantastiskt helhetsförsvar, någon av de 13 har alltid nåt vapen som behövs för att döda någon specifik hotande bakterie.

Som vi har haft på vår hemsida så finns mjölksyrabakterier av olika slag i andra livsmedel men det är väldigt stor skillnad på mjölksyrabakterier, ännu större skillnad än mellan människan och de apor och shimpanser som finns.

Det finns 7 släkten av mjölksyrabakterier idag. Endast ca hälften av dessa släkten används i livsmedelsprodukter. Två av dessa är de mest välkända och heter Lactobacillus och Bifidobacterium. Våra honungsbakterier tillhör dessa. Redan skillnaden mellan dessa släkten är som skillnaden mellan en fisk och en apa. Vi säljer 9 honungsbi-arter av släktet Lactobacillus av vilka vi precis har namngett 7 av dem då de var helt nya arter. För att jämföra hur nära släkt dessa 9 Lactobacillus arter är med varandra och med andra arter i släktet Lactobacillus som finns i tex yoghurtar så ser det ut såhär: våra 9 Lactobacillus arter är mycket mer nära varandra än någon av de andra Lactobacillus arterna som finns i tex yoghurtar som man redan kände till sedan innan. Att upptäcka våra 9 nya arter av Lactobacillus var som att för första gången upptäcka nya arter av kattdjur som en tiger, en puma, en jaguar, ett lejon osv. Dessa stora och farliga kattdjur är då lika nära släkt till våra tama innekatter som våra nyupptäckta 9 arter av Lactobacillus är med dess Lactobacillus släktingar i yoghurt, stor skillnad alltså. 

Sen har vi Bifidobacterium släktet där vi fann 4 nya arter som också bara finns i honung och är närmast släkt med varandra men har andra släktingar som tex tillsätts i yoghurt. Men våra 4 är väldigt annorlunda och avlägset släkt och har andra unika egenskaper. Bifidosläktet är för övrigt likt Lactobacillus släktet som blåval och spigg. 

Vi har än så länge namngivet 7 av de sammanlagt 13 i honung på latin precis som Linné namngav nya arter men fler är på väg att få nya artnamn av oss. Än så länge heter några tex Lactobacillus helsingborgensis, Lactobacillus kullabergensis (båda namnen ovan efter var upptäckten gjordes och forskades på), Lactobacillus mellis (efter honung på latin!), Lactobacillus apinorum (efter att vi fann dem i bin i Norden) osv osv.

Ok, människor har konsumerat mjölksyrabakterier i korvar, surströmming, vanilj, choklad, sauerkraut mm i ca 2000 år, i yoghurt, fil och surmjölk i 4000 år och i öl i 6000 år. 

Man har använt mjölksyrabakterierna i dessa livsmedel för att syra dem så de har konserverats för senare användning då inte kyl, frys och konservburk fanns. Man har dock inte ens vetat vad bakterier var eller att de fanns men att något spontant hände som gjorde det surt men ändå ätbart och icke farligt. 

Neandertalare eller liknande i utveclingsstadiet, tror man, har förmodligen gjort som björnar idag fortfarande gör för att spara/konservera och möra kött och fisk. När man fångat och dödat det så har man ibland grävt ner det för att använda det senare. Då sker det att mjölksyrabakterier i jorden trivs då det är nergrävt och inget syre kommer till. Mjölksyrabakterierna tillväxer och bildar en massa syror som mjölksyra.

Den sura miljön gör att inga andra bakterier som tex kan göra dig sjuk eller döda dig tillväxer. Surt men nyttigt och sparat kött konsumeras således. Det blir en massa varierande mjölksyrabakterier som konsumeras men ibland går det fel och då dör konsumenten då sjukdomsbakterier lyckats tillväxa. Därför kan tex inlagd sill och surströmming döda dig om du har otur.

Det är såhär surströmming kommit till och annat kött som syras, tex på grönland finns tradition att gräva ner valkött i sanden.

Dessa kött- och fisk-mjölksyrabakterier är det näst tidigaste "människan" har konsumerat innan hon blev mer sofistikerad och kulturer utvecklades då människan blev bofast och skaffade kreatur, som tex gav mjölk, och odlade vilket skedde i en relativ närtid.

Men att stjäla honung direkt från vilda bibon vilket för övrigt björnar också gör har varit till och med mycket enklare och mindre sofistikerat än något annat i historien som gett mjölksyrabakterier för konsumtion. Det finns bevis för detta i en massa grottmålningar mm över hela världen som är minst 16 000 år gamla. Men logiken är att dessa människor och dess förfäder stal honung långt innan de började måla i grottor, uppfann elden eller förstod att gräva ner kött och fisk.

Dessutom är det alltså stor skillnad på mjölksyrabakterier och de vi har funnit finns bara i bin och deras honung där de har levt i samarbete med bina, i upp emot 80 000 miljoner år.

Dessutom har man aldrig funnit så många olika mjölksyrabakterier som 13 i något annat livsmedel eller organism. Och deras bevisade samverkan för att tillsammans skydda bina från sjukdomar och deras honung och bipollen från att jäsas av andra bakterier och jäst med olika vapen är helt unik.

Således säljer vi de mjölksyrabakterier som har längst konsumtionshistoria hos människan vad det gäller att finna föda med mjölksyrabakterier och konsumera den.

Tobias, honungsdoktorn

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar