måndag 19 juni 2017

Äntligen fick jag min debattartikel publicerad och kanske kan fler bry sig om våra honungsbin.

http://nwt.se/asikter/debatt/2017/06/17/vem-bryr-sig-om-vara-honungsbin

Här under följer min originaltext som till skillnad från tidningens publikation även har länkarna jag hänvisar till.


Vem bryr sig om våra honungsbin?

Det rapporteras flitigt om att honungsbina i världen hotas av oförklarliga sjukdomar och besprutningsmedel och att om bina dör ut så blir 70 % av alla odlade livsmedel inte pollinerade. Därför utökas antalet bikupor idag t.ex. med hjälp av stadsbiodling och andelsbiodling och många stora företag engagerar sig då de tror att detta är nyckeln till att rädda bina.

Men samtidigt synar ingen offentligt hur bina behandlas i biodling och endast 100 av Sveriges 16000 biodlare är ekologiska biodlare, vilka godtyckligt följer otydliga regler från Jordbruksverket.

Bina stressas genom att biodlaren ofta stör bina och kuporna byggs ut så att bina ska triggas att tillverka mer bin för att kunna samla mer honung. Djur som odlas tätt på samma yta får lättare sjukdomar och ofta ställs 10 kupor på samma plats vilket är ca 1 miljon bin. Samtidigt visar ny svensk forskning att biodlares honungsbin då kan konkurrera ut våra vilda solitärbin och humlor.

I en kupa finns endast en drottning som själv producerar upp till 100 000 bin. På försommaren föds dock nya drottningar i kupan vilka svärmar med ett stort antal bin, dvs. de lämnar kupan för att sprida sig i naturen. Då blir det mycket mindre bin kvar i kupan och biodlaren får en klart sämre honungsskörd. Därför kan drottningen vingklippas så att hon inte kan lämna kupan och endast i ekologisk biodling är detta förbjudet. Biodlaren kan även ta bort de nya drottningarna innan de föds så att inte dessa lämnar kupan med ett stort antal bin. Bidrottningar kan därmed inte heller para sig på naturlig väg och ofta köps avlade, svärmtröga, drottningar från drottningodlare och på så sätt utarmas den genetiska variationen vilket leder till mer sjukdomar. I biodling dödas drottningarna efter 2 år och byts ut för att säkerställa kupans honungsproduktivitet.

All näringsrik honung, som bina producerat på sommaren, tas ifrån dem och ersätts med näringslöst bordssocker. Samtidigt dör en stor del av svenska bisamhällen varje år pga. svält under vintern. Honungen skulle bina ha för att överleva på vintern och endast ca 14 kg behövs av de ca 40 kg de normalt producerar. Ekologisk biodling antyder att bina ska övervintra på sin egen honung men reglerna är otydliga och enligt jordbruksverket själv så räcker det att ekologiska biodlare ger ekologiskt bordssocker. Enligt Sveriges bihälsokonsulent, Preben Kristiansen, så är dessutom bordssocker bättre än honung och han poängterar att honung är direkt skadligt för bina. Det verkar ologiskt, efter miljoner år av evolution med honung, och därför utreds detta i år i det rikstäckande projektet Bi-jakten tillsammans med Nobelmuseum och 1000 högstadieelever. Samtidigt visar ny forskning att binas beteende och skydd mot skadliga mikroorganismer tar skada när bina inte får äta sin egen honung. Vår forskning visar att binas skyddande mjölksyrabakterier också är vana vid honung året om och de kan inte överleva på bordssocker.

Svenska honungsbin är utrotade från Svensk natur, sedan 1900-t början, och finns numera bara sparsamt i biodling där majoriteten består av importerade bin. Vi utnyttjar honungsbin till pollinering och stjäl all deras honung. Du som konsument har stor makt att förändra och bör köpa hållbar, närodlad, svensk honung men ställ krav på din biodlare att bli ekologisk. Men även ekologisk biodling måste bli mycket tydligare och bättre och hänsyn måste tas till vilda bin och humlor.

  

Författaren

Bakom denna artikel finner du lundaforskaren Tobias Olofsson. Jag och forskarkollegan Alejandra Vásquez blev först i världen med att avslöja varför honung har använts som folkmedicin världen över i tusentals år. Vi fann att honungsbin bär på en stor samling samarbetande mjölksyrabakterier som lever i symbios med bina och skyddar dem och deras föda. Dessa mjölksyrabakterier är nu, i vår forskning, föremål för alternativ till antibiotika i framtiden. Jag växte upp med biodling då min morfar Tage Kimblad var biodlare i 81 år men jag tyckte aldrig om hur bina sköttes. Jag sitter i styrelsen för Naturskyddsföreningen i Helsingborg.

onsdag 24 maj 2017

Nu svärmar honungsbina i Sverige!

Det har varit mycket respons på texten i min förra blogg angående hur bina i Sverige behandlas.

Jag har de Nordiska honungsbina Apis mellifera mellifera som är vana vid och trivs med vår natur.
Mina egna bin bor i kupor där mer än 50%, ibland 100%, är av det naturliga materialet trä.
De invintras alltid på sin egen honung.
Jag låter drottningen vara ifred. Hon får svärma och lämna kupan med så många bin hon behöver och den nya drottningen som fötts upp av henne, och stannar kvar, får para sig fritt i luften på sommaren när det är dags att möta drönare från andra bikupor.
Får de sjukdomar så behandlar jag dem då, eller förebyggande, med organiska metoder.
Jag följer alltså Jordbruksverkets rekommendationer för ekologisk biodling.

Igår var det inferno i min trädgård då mina bin svärmade. Först flög säkert 10 000 bin ut och hovrade i luften, i ett svart och väldigt ljudligt moln (se film nedan), i väntan på att drottningen ska lämna kupan och ansluta till dem i luften. Hon väljer sedan oftast att sätta sig i ett träd närma kupan och då landar alla bin på samma ställe och bildar en stor klunga (svärm) av bin som hänger ned från en gren och ser ut som en stor klump då de sitter på varandra. Ungefär som alla ishockeyspelare på vår stackars målvakt i helgen när han räddat sista straffen och Sverige tog WM guld.

video


Det blev dock 2 svärmar samtidigt, i samma träd dessutom, vilket för mig är ytterst ovanligt och borde innebära att 2 drottningar samtidigt lämnade kupan. Jag tog hand om den ena svärmen till en ny kupa, mha av en håv, och den andre flög förmodligen iväg strax efter mot något lämpligt ställe att starta om på nytt, kanske ett ihåligt träd. May you have a long life and prosper!




Tobias Olofsson



fredag 12 maj 2017

Negativt om svensk biodling som du inte visste?!



Här kommer lite att tänka på nästa gång du äter honung. Och är man en sann vegan (inte jag dock!) så finns det all anledning att låta bli! Men det är faktiskt så att bina behövs för att pollinera 70 % av all odlad mat som veganer och vi andra sätter i oss. Därför är det dags att jobba för förbättring istället för avveckling av biodling. Det är dags för mig som biolog, bivän, biodlare och forskare att komma ut ur garderoben offentligt, speciellt då jag blivit påhoppad offentligt av så kallade trovärdiga yrkesmänniskor inom bihälsa. Men många med öppet sinne kontaktar oss i dessa frågor.

Gamla gardet
Jag har respekt för okunskap och jag förstår biodlare som lever av sin biodling. Men sammantaget betyder detta tyvärr att bina far illa idag, i Sverige också? …absolut! Det har blivit lite bättre men det kan bli mycket bättre.

Jag har dock ingen respekt eller förståelse för de få personer som professionellt jobbar med bihälsa med statliga medel och är fast i gamla mönster hur man alltid har gjort i biodling och samtidigt attackerar oss och andra när vi vill förbättra för honungsbina. Två sådana är hedersdoktor (SLU) Preben Kristiansen som är Sveriges bihälsokonsulent och anställd av Sveriges biodlares riksförbund (SBR) via medel från Jordbruksverket och Professor Emeritus Ingemar Fries, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). SBR är också duktigast på att låta vem som för talan i deras kanaler gå före vad som bör lyftas upp. Jag fick aldrig chansen att bemöta de ogrundade anklagelserna där bland annat jag gjordes skyldig till i framtiden att biodlare kanske helt och hållet låter bli att ersätta hela säsongens skördade honung i kuporna med någon vinterföda alls. Detta påstods kunna hända om biodlare får reda på att socker skulle vara sämre än honung som vinterföda och när en biodlare samtidigt får reda på av ovan herrar att honung är skadligt som vinterföda, ja då får bina svälta och dö. Detta har jag tydligen uppviglat till. Samtidigt blev dessa herrar helt plötsligt även experter på vilken föda binas skyddande mjölksyrabakterier bäst överlever med. Läs gärna här!

Bina dör
Idag är det stort fokus på att vi ska ha fler bikupor och mer pollinering, t.ex. stadsbiodling med bikupor på taken och andelsbikupor där du som privatperson eller företag kan köpa in dig i delar av en kupa. Detta är ju fantastiskt häftigt och romantiskt (blommor och bin liksom!) men nästan ingen lyfter på bikupans lock och frågar efter hur bina behandlas. Det är ju populärt med bin och pollinering nu, alla ska vara med, och det är en följd av att media har blåst upp att bina i världen dör och om de gör det så blir 70 % av alla odlade grödor inte pollinerade och vi människor får mindre mat och dör ut. Biodling ökar därmed och alla företag vill stoltsera med att de bryr sig om bina och de litar blint på att deras engagemang gör skillnad och att de gör bra för bina, men icke. Det verkar vara en våg av konsensus att så länge man är med och bidrar till att vi får fler bin i Sverige så är ordningen återställd, för biodlaren kan man väl lita på?! Dessutom visar ny forskning att biodlade honungsbin kan konkurrera ut våra vilda solitärbin och humlor då honungsbina är så många på en plats vilket medför att maten (blommorna) tar slut. Oftast finns det ett tiotal bikupor på en och samma plats vilka ibland flyttas tillfälligt till odlade fält och frukt och bärodlingar mm. Då dräller det in nära 1 miljon bin i området men även där bikuporna står stationärt.

Människan är största faran för honungsbina men dagens debatter om bidöd handlar bara om miljögifter idag. Vilka gifter sprayas på våra fält och därmed förgiftar bina osv.

                                   
Hur behandlas då svenska bin och hur blir man ekologisk biodlare?
Bina är odlade, precis som laxar, kor, hönor och grisar mm och får alltså inte bestämma:
       Hur eller var de ska bo? Generellt så odlas alla bisamhällen i Sverige i ca 160 000 bikupor tillverkade av EPS för att biodlaren ska slippa annars tunga lyft av trälådor. EPS står för expanderad polystyren, även kallat frigolit eller cellplast. Bina bygger annars vilt i ihåliga träd, alltså inte i plast. Därför erbjuder Jordbruksverket de biodlare som vill, att bli ekologiska biodlare och då är det träkupor som gäller. Bina stressas också att samla mer och mer och mer honung i ett samhälle då biodlaren hela tiden bygger på nya våningar med utrymme att samla i. Drottningen får då lägga mer ägg för att det behövs mer bin till mer tillverkning av honung. I ett ihåligt träd, i vilt tillstånd, blir bisamhällen inte speciellt stora. Kanske runt 10-20 000 bin. Men odlade bin kan ha upp till 100 000 bin. Ofta bedöms en biodlare vara väldigt duktig då han eller hon på en säsong har lycktas kräma ur 100 kg honung ur en bikupa som är nästan 2 meter hög med 5-6 lådor.
       Hur de ska lagra sin föda? Bina bygger själv sina vaxkakor som de fäster i taket, dvs om de hade fått välja. Istället använder biodlare ramar av trä med ett vaxark som bina kan bygga ut, eller ramar av plast. Detta för att underlätta när honungen ska skördas. Vill man så kan man låta bina bygga själv men då måste man krama ur honungen vid skörd, som förr i tiden, istället för att slunga den.
       Vad de ska äta på vintern? All tillverkad honung tas ifrån bina och ersätts med bordssocker. Så är det faktiskt. Majoriteten av biodlare tar all honung som bina producerat mellan vår och höst. Honungen skulle de ha på vintern för att överleva när de sitter där i 6 månaders mörker, tätt ihopkurade för att hålla värmen likt pingvinerna vid vår kallaste del av jordklotet. Jämför man näringen mellan honung och bordssocker så är det ungefär som skorpor & vatten jämfört med en buffé. I honung finns en stor variation av ca 7 olika sockerarter, vitaminer, mineraler, spårämnen, proteiner, fibrer, ämnen som binas mjölksyrabakterier har tillverkat, en rad näringsämnen från döda mikroorganismer mm mm. I kemiskt processat bordssocker finns sackaros, punkt! I vår forskning har vi sett att binas skyddande och samverkande mjölksyrabakterier inte kan överleva på bordssocker, de är vana vid honung hela året precis som bina. Något annat som de professionella på bihälsa tror sig veta är hur binas enzym invertas fungerar för binas och deras mjölksyrabakteriers bästa. Enzymet gör om bordssockret (suckrosen) i nektar till fruktos och glukos och eftersom mjölksyrabakterierna kan leva på dessa men inte på bordssockret så är det ju fritt fram att ta all honung och ersätta med bordssocker som såklart görs om till fruktos och glukos enligt dem. Det är bara ett litet problem, bina får under kort tid på hösten en väldigt stor portion bordssocker av biodlaren vilket bina har svårt att ta vara på. Bordssockret har dessutom ett pH på 7.0 jämfört med nektar som har pH 4.5. Enzymet fungerar optimalt vid pH 4.5 men inte alls vid pH 7.0 och därmed ska vi undersöka hur mycket av bordssockret som faktiskt görs om av enzymet till fruktos och glukos inför vintern. Sen kommer ju dessutom nästa dilemma, det finns som jag nämnde inga näringsämnen alls i sackaros (bordssocker) jämfört med honung. Bina tillverkar ca 40 kg honung per säsong och behöver ca 12 kg av detta under vintern. Jordbruksverket ger dig som biodlare möjligheten att bli ekologisk biodlare och då ska bina övervintra på sin egen honung. Men enligt bihälsokonsulent Preben Kristiansen och Professor Emeritus Ingemar Fries så är bordssocker en alldeles utmärkt energikälla för bisamhället och honung som enda eller betydande del av vinterfodret kan vara direkt skadligt för bina. De kan dö helt enkelt, trots att bina under miljoner av år har utvecklat ett liv med honung som vinterföda. Det här verkar ju inte logiskt och vi vet deras argument men dessa håller inte då ingen har utrett detta tidigare vilket vi nu ska göra mha Nobelmuseum i Stockholm i vårt gemensamma projekt som heter Bi-jakten. Samtidigt visar amerikansk forskning av Dr. May Berenbaum, att binas beteende tar skada när de övervintrar på annat än sin egen honung. I en annan studie har Dr. Silvio Erler nyligen visat, i sin forskning, att binas konsumtion av sin egen lagrade honung, producerad från en mängd olika blommor, är viktig för binas sociala immunitet mot skadliga mikroorganismer i naturen. Binas mjölksyrabakteriers antimikrobiella ämnen i honungen, vilka sannolikt skyddar bina under hela vintern, finns dessutom inte i bordssocker men dock i deras lagrade honung.

       Hur de ska föröka sig/sprida sina gener? Svärmning tillåts inte, Svärmning är när bisamhället bildar nya drottningar på sommaren och en stor del av samhället lämnar kupan med en drottning för att leta nytt bo i naturen och sprida sina gener. Då blir det mycket mindre bin i kupan och biodlaren får väsentligt sämre honungsskörd. Därför vingklipps drottningen så att hon inte kan lämna kupan. Hon gör det ändå genom att krypa ut och ner på marken. Efter henne följer 10-20 000 bin och sätter sig i en klunga runt henne. Spanarbin skickas ut för att leta nytt bo och komma tillbaka och berättar var de borde flyga hän men drottning lyfter aldrig, hon kan inte flyga längre. Biodlaren stoppar tillbaka alla bina och sin drottning i kupan eller i en ny kupa. För att inga nya drottningar ska sticka iväg med stor del av invånarna så dödas de innan de föds. Detta innebär att drottningar inte heller kan para sig i det fria men då kan man inseminera eller köpa en parad drottning från en drottningodlare som finns i ett område där endast renrasiga bin finns så att inga nya gener blandas in från kanske, Gud förbjude, det Nordiska inhemska honungsbiet. Ska du vara ekologisk biodlare enligt Jordbruksverket så får du inte klippa vingar på drottningar men det nämns inget om förbud mot att döda nya drottningar vilka faktiskt är de som jagar iväg den gamla drottningen med en stor del av invånarna i första svärmen. På så sätt så kan man ändå behålla den gamla drottningen så att binas antal är maximalt och biodlaren får maximal skörd. Fångas en svärm in av biodlaren och sätts i en kupa erhålls ingen honung från den förrän nästa sommar då dessa måsta bygga upp sitt nya samhälle från grunden.
       Vilka bin ska man välja? Om man ska vara ekologisk biodlare I Sverige så rekommenderar Jordbruksverket i första hand att biodlare väljer lokala ekotyper av det globalt i biodling regerande honungsbiet Apis mellifera. Den lokala ekotypen i Sverige är det nordiska biet, Apis mellifera mellifera vilket Jordbruksverket rekommenderar. Föreningen Nordbi har i hård motvind kämpat länge för den spillra av vårt inhemska nordiska bi som fanns kvar efter nära utrotning. Detta vilda, naturliga och inhemska bi beskrevs av Carl von Linné på 1700-t. Vårt honungsbi fanns i Sverige naturligt och i vilt tillstånd fram till 1900-t början men därefter bara i biodling. Det utrotades pga honungsjakt och skogsavverkning men också pga import av andra bin från andra länder som skulle prestera bättre och vara snällare i biodling. Det är sådana importerade bin som finns i majoritet idag i svensk biodling men det nordiska biet är starkt på väg tillbaka och kanske kan det förvildas igen en vacker dag i vår natur där det levt sedan förra istiden.



Till alla er ekologiska biodlare i Sverige, ca 100 st av 16 000 st?!, jag är glad att ni finns och ni gör ett fantastiskt jobb. Vi kommer att höra av oss och vilja köpa era produkter i framtiden.

Hälsar

Tobias Olofsson, forskare på Lunds universitet och serieentreprenör med ConCellae AB och Doktorhonung

onsdag 3 maj 2017

Hej,

ber om ursäkt för att min blogg varit stendöd i över ett år, inte bra.

Det har så klart hänt massor och händer massor just nu och det tänkte jag berätta om fortsatt.

Något som gladde oss mycket var ett mail i förra veckan från en kund som lyssnade på ett av mina föredrag.

Så här skrev han:

Hej Tobias,
Var och lyssnade på ditt lysande föredrag häromdagen.
När du presenterade H13 Essential nämnde du Crohn, då blev jag något förvånad, lite honung med bakterier kan väl inte hjälpa?
Har Crohns syndrom sedan säkert mer än femtio (50) år och ätit kilovis med mediciner och andra preparat under denna tid utan i stort sett andra verkningar än biverkningar.
Jag var mycket skeptisk - inte kan väl detta ha någon verkan när inget annat fungerat som utlovat.
Köpte efter föredraget i alla fall en förpackning med tio doser och klämde i mej en så fort jag kommit hem, smakade mycket gott, alltid något.
På morgonen följande dag åt jag frukost som vanligt och satte mig för att invänta mina vanliga efterfrukost-magsmärtor, det kom inga alls. Placeboeffekt? Knappast, jag var ju mycket skeptisk och för en placeboeffekt skall man väl ha en viss tro på preparatet?
Faktum är att jag nu har tagit en påse om dagen i tio dagar och min annars så elända mage har fungerat som den ska helt utan det vanliga onda. Kan det verkligen hjälpa så snabbt? Och så effektivt?
Jag är väl medveten om att Crohn är en obotlig autoimmun sjukdom och att jag inte är frisk - det bara känns så nu.
Mina tio påsar är alltså slut nu och jag har just beställt två nya tio-förpackningar, fortsätter den goda inverkan detta preparat har kommande dagar köper jag en storpack nästa gång.
Tobias! För allt smör i Småland låt detta preparats verkan på IBD (och IBS) komma till omvärldens kännedom! Slå på stora trumman!!
Min läkare har ingen kännedom, och jag vägrar nu att inta de mer eller mindre farliga droger som skolmedicinen föreskriver.
Med stora förhoppningar om din framgång och mycket vänliga hälsningar,
Mats Göransson 😁

Vi har ju utfört studier på detta område med Crohns sjukdom, Ulcerös kollit och IBS och det har gått jättebra. Ska publiceras vetenskapligt i år. Många kunder och vänner vittnar om samma erfarenheter med vår H13 Essential så nu ska vi söka medel för utökade studier med landets bästa läkare och professorer i Sthlm. De är på redan efter våra möten då mediciner inte funkar och många lider.


Tobias Olofsson


torsdag 11 februari 2016

Pastorns pojkar, fantastiskt!

Besöket i går kväll hos pastorns pojkar vid Hov nära Torekov var magiskt.

Det var nog det bästa stället jag blivit inbjuden att föreläsa på.

För länge sedan bildade en pastor detta sällskap men idag har det ingen religiös koppling.

Samtliga 60-70 personer som kom är/var företagsägare, advokater, professorer, läkare mm. Folk som är väldigt väl utbildade, väldigt artiga, trevliga och ordentliga. Även om kvinnor inte får vara medlemmar enligt stadgar så får de bjudas in av sina män. Hälften var därför kvinnor.



Mingel med vin mm före min föreläsning som varade i en timme. Sedan kaffe mm och efter det var det dags att svara på frågor, fantastiskt bra frågor.

Jag fick många tack samt pengar och en fin bok om Bjärehalvön.

Dessutom många bra tips om företagande, en möjlig återförsäljare för våra produkter samt tips om var vi kan söka pengar till vår forskning och även nya kunder.

Det var jag värd tycker jag, efter sammanlagt 6 timmar av min annars fria tid med familjen.

Är man välutbildad Nordväst skåning i pensionsåldern och har pengar så flyttar man till Bjärehalvön och går med i detta fantastiska sällskap med träffar utan tomma stolar.

Jag sätter kanske upp mig i kö och om jag väl blir medlem en vacker dag så kan man ju välja när man vill bjuda med doktorinnan (frugan), eller ej hehe.

Det var till och med en gårdsägare som undrade om min framlidne biodlande morfar Tage Kimblad (varefter vi döpt en av våra mjölksyrabakterier) också hade varit byggnadsmästare vilket stämmer. 

Tage var riktigt trevlig sa han och han gjorde många jobb hos oss, kul att höra!

Over and out!

Tobias

onsdag 10 februari 2016

Föreläser för Hugh Grant och Henke Larsson

Sitter i bilen utanför ett församlingshem i Hov mellan Torekov och Hallandsåsen på Bjärehalvön.

I närheten har både Hugh Grant och Henke Larsson sommarbostäder.

Jag lär väl inte se dem ikväll och mitt i vintern som det är men ganska nära en pytteprocents chans att de dyker upp när som helst.

Nä, jag ska snart gå in. Jag föreläser för Pastorns Pojkar ikväll. Äldre nyfikna herrar i ett slutet sällskap som bjudit in mig. Det är dock inte ett religiöst sällskap.

Ska bli kul, hoppas de förstår vad jag ska pladdra om men det tror jag.

Önskar mig själv lycka till, uppdaterar förhoppningsvis med en bild senare.

Tobias

onsdag 3 februari 2016

Camilla Lindholm kom förbi idag - Sveriges bästa och främsta förebild inom Triathlon

Camilla Lindholm är utan tvivel det tuffaste virket i de Svenska skogarna. Hon tittade förbi idag för att vi sponsrar henne med våra H13 och idag fick hon med sig 4 lådor av High13, vår sportdryck, för att låta hennes förening prova på.

Hon stannade i 3 timmar och under denna tid räknar jag de pinsamma stunderna, som kan uppstå när ingen har något att säga, till absolut noll. Vilken fantastisk energi, glädje, kunskap, erfarenhet och berättarvilja. Jag är inte helt oskyldig själv med berättelser och frågor i sådana situationer men roligare spontanbesök var länge sedan man hade, hon skulle ju bara hämta lite sportdryck.

Camilla är en tänkande människa som kombinerar kunskap och skapar nytt med logik och uppfinningsrikedom, like it! En välutbildad elitidrottare som föreläst mycket på Malmö Högskola om bl.a. Idrottspsykologi och Folkhälsa.

Camilla började med triathlon när hon var 30 år och rösterna om hennes kommande misslyckanden tack vare hennes höga ålder var glädjande nog många. Glädjande för att jag anar att Camilla sporras av det, eller som hon ungefär själv sa, glädjen blir större ju mer man har fått kämpa.

Jag har själv följt henne av och till i 3-4 år och det har varit tuffa år med hjärnblödning med kroppsförlamning, gubbe med keps som rammat henne med bil under cykelpass, kolaps av kyla under tävling, i vårt annars så fantastiska väder mm mm. Men, så sent som i höstas satt ännu en titel där på Triathlon långdistans, bäst i Europa, 1:a på EM .

Nu i sommar ska du & jag testa på denna tuffa utmaning eftersom Camilla med sportkolleger arrangerar Helsingborgs första egna Triathlon tävling som ska återkomma varje år. Givetvis sponsrar doktorhonung alla deltagare med sportdrycken High13. Tävlingen varar under två dagar 11-12 juni och alla kan faktiskt vara med. Barn mellan 6-15 år på lördagen, ca 1 km cykel, 100 m löpning och 50 m simning. Företag kan också ställa upp med en person på varje sträcka men på längre sträckor än barnens då givetvis. Motionärer och elit är givetvis obligatoriska ställauppare.

Jag hann aldrig fråga men jag hoppas att Camilla själv ska vara med men samtidigt är det ju hon som ordnar det hela, well well, bal på slottet osv men jag hoppas ändå att hon hinner.

Kom dit för sjutton, det blir folkfest, jag ska anmäla mina barn. Det är kul med sport, ordentligt kul verkligen. Camilla berättade att det satsas mycket på säkerheten så barnen är safe.


fredag 27 november 2015

Black & White Friday

I dag är det den svarta fredagen som tydligen importerats friskt till Sverige från USA för att under en dag kunna köpa varor överallt mycket billigare.

Balans är alltid bäst och därför slänger jag in något vitt i det svarta men så klart med ett svart inslag.

Jag tänker kor (kossor), de är svart och vita ibland. Men framförallt har jag tillbringat den svarta fredagen med att göra framtiden lättare för korna som levererar det vita guldet, mjölk.

Många mjölkkor lider av inflammation i sina juver och vår mentor på sår i forskargruppen, Professor Christina Lindholm berättade i veckan en svart historia som fick ett vitt slut. Hennes ena barnbarn är utbildad att ta hand om djur och även kor och när hon skulle ta hand om 6 kor som fanns runt en kulle utomhus så slutade det med att en av dem fick skjutas.

Den hade så ont att den var helt aggressiv. Det var juverinflammation. Inte mycket biter på de hemska bakterier som ger juverinflammation med följd att kon inte får ut mjölken då det svullnar upp. Nu är jag inte veterinär så detaljerna kan vara fel. Det fanns inget annat att göra än att skjuta den, eller?!

Dagen efter fanns det bara 5 kvar (låter som bockarna Bruce!) men ytterligare en hade nu samma problem. Tjejen fick tipset via ett mobilsamtal att sticka in ett finger i varje näsborre för att en bit in skulle det finnas en triggerpunkt, som akupunktur, som kunde hjälpa i detta fall och det lyckades faktiskt, modigt! Kon slappnade av och kunde mjölkas.

Jag har idag haft alla de bakterier framför mig på labbet som bråkar med kornas juver och som antibiotika har svårt att bita på. Vi lyckades i våras mha samarbete med veterinärer och forskare i Belgien att få det fina resultatet att inga av dessa 30 olika sjukdomsbakterier har en chans mot binas 13 mjölksyrabakterier i en sårsalva med honung, vår ApiH på www.doktorhonung.se.

När vi nu skulle publicera det vetenskapliga arbetet så tyckte tidskriftens bedömare att vi saknade lite kontroller av endast honung för att tydligare bevisa att det faktiskt är mjölksyrabakteriernas och inte honungens förtjänst att sjukdomsbakterierna hindras/dör.

Spännande arbete men ganska avskyvärda slemmiga bakterier från kor i travar men nu är det gjort.

På måndag ser vi förhoppningsvis det vi sett innan med några av kornas sjukdomsbakterier, sårbakterier från kroniska sår hos människa och häst samt bisjukdomsbakterier, nämligen att det är mjölksyrabakterierna och inte honungen som är krigarna/medicinen.

tisdag 3 november 2015

Äntligen

Vi har äntligen, 10 år efter upptäckten, fått det bästa erkännandet för vår upptäckt som vi länge sökt.

Nej det är inte Nobelpriset, vi fick dock anledning att skåla idag i champagnen som officiellt valts ut som nobelchampagne vid kommande Nobelfesten.

Vetenskapsrådet delar årligen ut runt 600 statliga miljoner till Sveriges forskarelit för de mest lovande forskarprojekten som forskarna själva ansökt pengar till.

Det är mycket svårt att få dessa medel och har du inte en känd och gammal professor som håller dig under dina vingar så är det kört.

Vi har bara oss själva, vår upptäckt om binas honungsmjölksyrabakterier och våra idéer och ingen professor men har nu lyckats, tio år efter upptäckten.

Vi får nu 4.4 miljoner kr att använda under 4 år för att kartlägga att och varför dessa mjölksyrabakterier kan användas som framtida alternativ till antibiotika. Man trodde på oss och våra ambitioner, att vi har något viktigt för vår allas framtida hälsa.

Så skönt, så roligt, så mycket mer energi vi fick!

Huvudsökande som ses i bilden, i länken, är min alldeles egna Alejandra Vásquez som är vår forskargrupps chef!